Jag är tom. Tom. Jag har slutat läsa gratistidningarna på tunnelbanan. Kvällspressen har jag inte rört på månader. Jag tackade nej till en gratis expressen som delades ut igår på väg till jobbet. Löpsedlarna ser jag inte ens. Därför finns inte längre något att bli upprörd över. Jag använder teven endast till filmer. Jag vet inte längre vilka skitsåpor som går. Alltså, jag är tom. Jag lever i en annan verklighet, en verklighet vid sidan om.
I lördags såg jag Michael Hanekes nya film "Dolt hot" (Caché). Haneke sviker aldrig. Där finns ingen ironisk underton, ingen svart humor, inga lyckliga slut... där är mörkret kompakt, evigt. Se den. Eller, inte bara den, hyr hela hans jävla produktion och se i ett svep. Nu i helgen.
fredag, oktober 21, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Film tittar du på när du inte oljar in dig på gymmet? :D
Ja, jag är motsägelsernas man. Jag tror även på Gud. Jag har grillkorv också.
Ordet patetisk har fått en helt ny innebörd; ryck upp dig och tänk på andra någon gång istället för att vältra dig i dig själv.
Dessutom är det väl mer sunt än något annat att tacka nej till en skittidning som Expressen.
Det ska nog krävas lite mer än så för att leva i en verklighet vid sidan om...
Haneke är ju finkultur så det skriker om det. Du lever i finkultursverkligheten helt enkelt. Den är fullt accepterad. Försök bli vegan nån gång, där kan vi tala om en verklighet vid sidan om.
Jag älskar finkultur så länge jag slipper umgås med kulturmänniskor. Jag lider av kulturpersonskomplex. Jag hänger hellre med gemene man som tycker att jag är ett ufo.
Vidare kan man säga att mitt yttre inte speglar mitt inre. Folk ser mig, pratar med mig, och tycker: hey, det här är en rätt trevlig kille. Efter ett tag är de inte lika säkra, när mina egentliga tankar sipprar igenom, när det blir oklart vad min agenda är. När de förstår att jag önskar att Haneke är min pappa.
Fortsätt gärna gå hårt åt. Jag suger åt mig mörkret som ett svart hål.
Skicka en kommentar